Tveta Härads dombok 1636

Jon Arnesson i Applakulla böter för stämnings försittande å första ting 3 öre

1637

Samma datum inlades ett beseglat köpebref på en skattegård Stenseryd i Forserum socken, af ädle och välborne Jöns Bengtsson-Rosenbjelke till Nygård, Bjursvik, som försäljer till Jon Svensson och Gudmund Svensson, bröder, halfparten Stenseryd har och därför af dem båda uppburit Etthundra och tre Daler Kmt.
Köpebrefvet daterat 15 februari anno 1637, och hans fogde Nils Björnssons fullmakt antyder samma datum 1635 den 18 januari. Därför afhändas bemälte säljare sig, sina barn och arfvingar och tillägna bemälte Jon Svensson och hans hustru Kierstin Månsdotter och Gudmund Svensson och hans hustru Karin Månsdotter halfva gården var, bägges deras barn och efterkommande arfvingar, till everderlig ägo, är lagbunden och lagstånden, ty dömes detta jordköp fullt och gillt.

1636

Jöns Arnesson i Applakulla kärade till sin broder Jon Arnesson i Applakulla om skattejord i bemälte Applakulla, äger fem bröder och fyra systrar, arfvingar till aller (hela) gården.
Jöns hafver gifvit Jon 25 Daler vita mynt, Jon säger han tog penningen på sin jord i pant och icke på köp, för tre år sedan brukade Jon jorden. Jon tillbuder sig svärs själf sin ed att han aldrig tog 25 Daler på fast köp, utan på vilkor och pant. Jöns gav Jon dag till Mårtensmässo, eljest skall tingskötning fortgå. Eljest bekänner Jon sig vara Jöns skyldig till 16 Daler Kmt. Jon begär intresse så många år penningarna varit borta, blef afsagt tre mkr för intresse ett år för alla.

1639

Peder Olofsson i Rogberga, fullmäktig på Lars (Arnesson) i Fintorp, Karin Arnesdotter i Applakulla, Kierstin Arnesdotter i Runseryd, samt Ingrid Arnesdotter i Stenseryd, gaf tillkänna att desamma hafver af fri vilja upplåtit och sålt till sin broder Anders Arnesson i Applakulla, alla sina arfvelotter i Applakulla, och därför uppburit, nämligen, Lars Arnesson i Fintorp 40 Daler vitt mynt, Karin Arnesdotter i Applakulla 20 Daler Smt, Kierstin Arnesdotter i Runseryd 20 Daler vitt mynt, Ingrid Arnesdotter i Stenseryd, är ty genom köp och själv sin arfvelott ägare till 1/2 Applakulla gård i Forserums socken. Lagbunden och lagstånden, hvarför afhända bemälte säljare sig och sina arfvingar, och till ägnar Anders Arnesson i Applakulla, hans hustru Åhra Pehrsdotter, bägge deras barn och arfvingar till everderlig ägo.

1642

Kom för rätten Gustaf Håkansson i Snuggarp Skatte, med sin hustru Karin Larsdotter, och besvärade sig över Kierstin Gunnarsdotter i Runseryd, att hon efter andra kvinnfolks sägen, skulle säga på Jönköpingsvägen att hennes man Sven i Runseryd haver legat hos Karin i Snuggatorp vid ??. Framledandes sina sagesmän, Nils Pedersson i Forserum, Ingrid och Lisbeth Pedersdöttrar ibm., hvilka icke kunna neka till orden af sig sagda vara. Dock bekände de sig ingen sanning därom veta, och skulle orden sådant före dem sagt, de veta icke varom. De säga sig intet annat med Karin i Snuggarp och Sven i Runseryd veta, än ära och gott. Rättens mening efter det 43 cap. af tingsbalken, dömer dessa tre, Nils med sin hustru Lisbeth och syster ingrid böte 3 mk till 3 skifts, för obevisliga okvädingsord av hetsigt mod till nästa ting. Sven Gudmundsson i Runseryd och Karin i Snuggarp, gifta personer, friades tills någon kan annat bevisa.





Tveta härads dombok 1642

Samma datum framkom för rätten Bengt Larsson i Gunnestorp å Frälse, Jon Svensson i Qviarp, och Henning Pedersson, delandes om Snuggarps gård i Forserum, som deras fader Lars Bengtsson skänkt haver till sin måg Gustaf Håkansson i Snuggarp, och sin dotter Karin Larsdotter och deras efterkommande, med underskrifvit och beseglat bref, daterat 4 februari 1633, och därpå var tingskötning den 28 april 1632.
Sententia efter 18 cap. i jordabalken i L. L.
Bengt Larsson i Gunnestorp å Frälse, böte för okvädingsord 3 mkr till 3 skifts enl. tingsbalkens 43 cap.

1642

Lars Arnesson i Fintorp å Skatte gav tillkänna, att en soldat Nils Åkesson i Skogseryd å Krono, kränkt hans dotter och yngsta barn Kierstin, och begär honom till äkta ……….. Nu är soldaten Nils icke tillstädes, utan på tåg. Ty uppsades till svaranden kan komma tillstädes.

1652

Kom för tingsrätten Anders Håkansson i Hatten, och förliktes med Jon i Applakulla, om jordalösen på Jons hustrus vägnar efter sin son, som blev död barnlös, blevo således sams med handsträckning, att Jon Arnesson gifver till Anders Håkansson 33 Daler Smt, och lovar betalning om åtta dagar efter Olofsmässo.

1713

Matthes Haraldsson i Bogla, å egna och dess syskons vägnar. Harald Jonsson i Stenseryd är deras förmyndare. Det finns en Elin Haraldsdotter.

Tveta härads dombok 1688

Jon Haraldsson i Stenseryd berättade, Commisarie Strufwe, fullmäktige för Sven Andersson och hans hustru Karin Månsdotters vägnar i Sniparp, hafva låtit instämma honom om en gårdsfjärding i Stenseryd, som han för ett år sedan skall emot sin hustrus vilja, såsom hennes arfvejord, emot en lott penningar, inte som något köp utan som pant hafva Jon Haraldsson uppdragit och därför nu sina pengar igen leverera vill. Till svars inställde sig Jon Haraldssons hustru Ingeborg Bryngelsdotter, med hans dotter Kierstin Jonsdotter, ursäktandes mannens utevarande för dess svaghet och sjukdom, och därjämte så skrifteligen som muntligen berättade att Sven Andersson sannfärdlingen sålt honom denna omtvistade fjärding, men intet köpebref velat meddela, ehuruväl nu på andra år sedan köpet skedde. Viljandes ingalunda fjärdingen avstå, efter Sven Andersson säger Jon Haraldsson han till köpet konstantera vill, och antyder, när det var slutet det Jon Haraldsson icke på den föresatta terminen i en summa penningar levererade, skulle gifva 2 för en, till vilket allt käranden förl. Nekar påstående bevis, antingen med vittnen eller skriftligt köpebref det intet framvisas kunde. Därför är gubben Jon Haraldssons inställelse i detta mål mycket nödigt efter han själv vet vad ord och avtal dem emellan varit, särdeles vid sista förlikningen, han eller hans son lovat Sven Andersson eller hans hustru den 1/4 del tillbaka, och om de sådant med ed bekräfta kunna. Emellertid uppställdes saken, käranden reserverar sig för expenser och omkostnader….
1/4 del i Stenseryd Mellangård, som Jon Haraldsson köpt efter brev daterat den 30 april 1687.

1705

Harald Jonsson i Stenseryd är förmyndare för soldaten för Foglarp rote Harald Matthessons omyndiga barn. Harald Jonsson har låtit barnen sköta torpet själva, men det gillar inte rotebönderna.
(Harald Matthesson är systerson till Harald Jonsson i Stenseryd)   



1722 Soldattorp Nö.62

Soldaten Erik Svenberg avlade vittnesmål under ed, och betygade att soldaten Jon Stenberg för Stenseryd anno 1716 blev död vid kyndels - mässotiden i fånghuset i Stralsund, han hade hjälpt till att bära ut liket. Så kan änkan Maria Haraldsdotter nu ingå äktenskap med ryttaren Nils Bengtsson.

1726

Stenseryd Mellangård som hustru Ingeborg Bryngelsdotter, tillika med sin son Johan Jonsson den 13/2-1714 försålt, upbud 3dje gången till Nils Andersson.

1716

Ett köpebref från 1697, vari Kierstin Jonsdotter för 49 Daler Smt säljer 1/4 del Stenseryd Mellangård till sin son Nils Andersson i Topperyd. Nu är den arvfallen till Nils Anderssons barn, Johan, Anders, Israel och Jonas Nilssöner, och Judith Nilsdotter.

1736

Fasta på 1/4 Stenseryd Mellangård, hvilken Johan Nilsson och dess syskon ärftligen arvfallit after deras fader Nils Andersson i Topperyd, som inköpt den 1697, men ej låtit lagfara den.

1765

En förskrifvning af följande innehåll: Av drängarna och bröderna ärlige och beskedlige Daniel Andersson i Giära (Jära) och Abraham Andersson i Forserum, har jag bekommit till låns en summa penningar 580 Daler Smt, och som säkerhet lämnat 3/16 mtl av Stenseryd Norrgård, den 28 maj 1765.
Anders Andersson, Stenseryd Norrgård.

1766

Byter Anders Andersson i Stenseryd sitt hemman Boda och stomhemmanet Kalvsås i Öggestorp, mot 3/16 delar i Stenseryd, som ägs af hans styfson Anders Linnartsson.

1766

Abraham Andersson, blifvande måg, och Annika Andersdotter, köper 3/16 mtl Stenseryd Norrgård av Annikas föräldrar Anders Andersson och Lena Ericsdotter.

Tveta härads dombok 1683

Bröderna Lars och Samuel Andersson i Applakulla, Forserums socken, begärde i Häradskistan få insätta 15 Daler Smt för 1/7 dels utlösande uti halva gården ibm av Kierstin Larsdotter och hennes syskon, som de gifver selia och penningar för utlösning, ej själva vilja emottaga efter förr avsagda dom här å tinget. Blefvo alltså penningarna efter deras begäran uti häradskistan deponerade och insatta.

1685

Kom för rätten rusthållaren Samuel Andersson och ryttaren Lars Andersson, som äga 1/2 gården, jämväl 1/7 del i den andra 1/2 gården i Applakulla här i häradet i Forserums socken, begärandes i förmågo af Hans Kongl. Majts. allranådigaste Placater, att dem må efterlåtas att inbörda och lösa 2/7 delar i den andra halva gården därsammanstädes, av en gammal piga Bengta Jonsdotter, som denna besitter, emedan dem som störst vill falla rustningen för 1/2 gård och 1/7 dels jord mest till. Så ehuruväl hon föregav genom ett uppvist bref af den 25 maj 1685, sig för en tid sedan hava skänkt och givit till sin brorsdotter, en omyndig flicka, Ingierd Pehrsdotter all sin skattejord och fädernelott i bemälda 1/2 gård, dock emedan rusthållaren högeligen påstår henne hafva bortgivit sin del sedan hon blev citerad, och att hus och gärdesgårdar äro alldeles förfallna, kunde tingsrätten icke understå sig gå ifrån Kongl. Majts. stadga, utan blifver förbemälta Samuel och Lars Anderssöner tillstått och
beviljat förbemälta 2/7 i Applakulla gård med första, att inlösa efter det pris och värde som gode män dem kunna mäta och värdera, särdeles i betraktande af Kongl. Majts. plakat af den 10 juni 1684, att icke så många böra innehafva och besitta ett rustningshemman.
Ryttaren Lars Andersson beklagar sig över sin gårdsbo Påål Jonsson, som hafver hotat honom på lifvet, och kallat honom en falsk hund. Påål tillstädes, och han kunde på tillfrågan af rätten därtill icke neka, men beder ödmjukligen om förlåtelse, emedan han i häftighet och vredesmod sådant ord fällt hafver, dock likväl kunde rätten icke skona honom för 2 gånger 3 mkr, efter han icke kunde bevisa ryttaren några ostycken.

1686

2/4 delar i Stenseryd, Forserums socken, upbud 1sta gången.
Såld af Knut i Rommelsjö, till Sven Andersson och Jon Johansson för 180 Daler, eller 90 Daler för ¼.

1686

Stenseryd Mellangård, 1sta gången, som Harald Jonsson sig af Sven Andersson tillhandlat, och gifvit för den ena 1/4 delen 100 Daler, och för den andra gifvit Sven Jonsson 63 Daler kopparmynt.

1671

Gudmund Svensson och Sven Gudmundssons säljbref, daterat 14 februari 1671, underskrifvit af Jon Svensson i Stenseryd, Jon Månsson i Topperyd, och Jonas Pehrsson-Lindbom, uti hvilket de bekänna sig af fri vilja och berått mod hafva sålt och uppdragit Kronans Länsman, välförståndige Påhl Haraldsson sin rätta afvlingajord i 1/2 Stenseryd Skattegård, och därför bekommit 160 Daler kopparmynt, upbuden.

Tveta härads dombok 1696, Vintertinget nr.35

Den emellan Samuel och Lars Anderssöner i Applakulla, kärande, och Jon Siggesson i Glömminge instämda tvistiga sak, angående redo för kärandenas systerbarns arv efter framlidne Anders i Applakulla, är dem emellan således efter nämndemannen Sven Siggesson bevittnande förlikt, som den af mönsterskrifvaren, välbetrodde Petter Hammerin uppsatte, och nu vid rätten uppviste förlikning i bokstaven innehåller, lydande som följer. Såsom min förra salig hustrus bröder Samuel och Lars Anderssöner i Applakulla mig undertecknad låtit stämma till Rogberga ting, uppå deras systerbarns vägnar, som är mina barn, nämnligen Sven och Jon Jonssöner, samt Åhra Jonsdotter, angående det arfv som dem tillfallet är efter deras morfader, salig Anders Arnesson i Applakulla, som ……. fasta skattejorden efter köpebrefvets innehåll contant 30 Daler Smt, dessutom uti lösören, som är contanta penningar 6 Daler 10 1/3 öre Smt, en liten kopparkittel om ?? lb, en oxe för 9 Daler Smt, en ko för 5 daler Smt, en gammal bagge, en halv liten rya, ett vackert stop, en halvsliten duk, hamptågeväv 3 ½ alnar, item var, och några små husgerådssaker som efter förbemälta barns morfader med sämja syskonen emellan värderades i penningar, och barnens lott inlöstes af deras morbröder med 1 Daler 4 öre smt, såsom ock något foder, hvarav barnens andel blef 1 Daler 16 öre smt, och som jag dessa föregående contanta penningar och persedlar till mig tagit, som förmodligen är närmaste förmyndare för mina egna barn, varuppå ofvannämnde Samuel och Lars Anderssöner i Applakulla av mig begära kvitto, eftersom barnen nu utlåta sig vilja hålla mig som är deras fader, god för bemälta penningar och persedlar, dem jag barnen tillställa och förnöja skall, så snart jag ser dem kunna med förstånd bruka, den sig till nytta, och skola de hädanefter inte vidare kräva sina morbröder i det som här ovantill uppnämnt är, och som jag i så motto med dessa mina svågrar Samuel och Lars förent och förnöjt med detta som jag dem nu alldeles qvitterar, var med ingen vidare lång process härom behöves, vilket jag med egen hand här underskrifvit.
Som skedde i Applakulla den 27 januari 1696
Jon Siggesson
Vilken som emot lag intet strävande ?? härmed bekräftat varde.

1696 Höstting nr.36

Dygdesamma Matrona, hustru Gunilla Gustafsdotter i Runneryd, med Israel Andersson i Hunseberg kärande, och rusthållaren Lars Gustafsson i Snuggarp svaranden, angående.
1. Arv efter framlidne Gustaf i Snuggarp.
2. Upprättande af edsvurit inventarium.  
3. Ett års gröda af hemmanet Snuggarp, som odelt bohagstyp.
För 4 år sedan är svarandens fader, Israel Anderssons hustrus fader Gustaf Håkansson i Snuggarp död, om hvilkens arvfallan intet tvistas, men som Gustaf Gustafsson för 6 år sedan är bortrest, och hans syskon samt syskons barn sedermera intet hört af honom, söker Israel på dess hustrus vägnar att få dela med sin hustrus farbroder Lars Gustafsson hans efterlåtenskap sig emellan pro rata, nekandes intet med mindre att det först må avdragas som Lars Gustafsson dess broder bevisligen kan haft att fodra. Fördenskull och som emellan samtliga arfvingar den 18 oktober 1692 över Gustaf Håkanssons efterlåtenskap fullkomlig förlikning upprättad är och med goda vittnen undertecknad, den ock i så lång tid oqvald stått, så bör därvid så väl angående bråten eller husredskapen som årsgrödan alldeles förblifva, och som Israel Andersson i Hunseberg i det öfvriga intet vet vad han Gustaf Gustafsson angående vill, kan eller må fodra, och svaranden likväl till upplysning i saken visar en förteckning på debet och kredit över all Gustaf Gustafssons, dess broders egendom, vetandes han inte heller mer än de om han är levande eller död, så blifver svaranden för Israel Anderssons tillmäle fri, men herr landtmätare Duker, som nu af laga förhinder dess förfall hafver, och saken å sin styfmoders vägnar sig åtagit utföra, njuter dilatation att å nästa ting behörigen utgöra så vida han må finna sig därtill befogad, eftersom ock Lars Gustafsson skall vara där vid tingsrätten insinuerade, skrift och räkning efter Gustaf Gustafssons egendom, honom imellertid communicera och inom ….. dag copialiteter tillställa betalandes Israel Andersson i Hunseberg i rättegångskostnad till svaranden 2 Daler smt.

Tveta härads dombok 1694

En brorslott i Snuggarp Skattegård, som Israel Andersson i Hunseberg på dess hustru Ingeborg Ericsdotters vägnar försålt till dess hustrus farbroder Lars Gustafsson i Snuggarp för 60 Daler smt, efter köpebref den 19 mars 1691, uppjudes 2dra gången.

1694

Dito en systerlott i Skattehemmanet Snuggarp, försålt af Landtmätare Pehr Jonsson-Duker, till bemälde Lars Gustafsson, 30 Daler smt efter köpebref den 17 juli 1694, upbuden 1sta gången.

Tveta härads dombok 1644

Kom för rätten Sven Svensson i Runseryd, fullmäktig på Jon Månssons vägnar i Hult, och gav tillkänna, muntligen och skriftligen att Jon Månsson hafver af fri vilja och berått mod, med sin hustru Ingredt Gudmundsdotters råd och samtycke upplåtit och sålt halft Tryggarp i Forserums socken, med ett torpställe Borrebo, till Jöns Nilsson i Tryggarp och hans hustru Marit Pedersdotter, för reda betalning 115 Daler smt, är lagbundet och lagståndet, och parterna i alla måtto väl.

1645

Upplästes en obligation gifven af tvenne bönder, Sven i Knäred och Knut i Pårshult, där de hafva gått i löfte för Knuts son och Svens måg, Peder Knutsson i Forserum å Krono, till Qvartersmästaren Jöran Nilsson på Långåsen, att förfärdiga några saker på Långåsen, det han på några år brukade, dock de ännu ofärdiga äro, och sattes vite 40 mkr målsägaren, ännu gavs dags att förlika sig med välborne Jöran Nilsson inom 3 veckors tid, att komma själv till honom och förnöja honom, antingen med arbete och boskapande, eller penningar efter köpmålabalkens 12 cap.

1648

Kom för rätten Gudmund Svensson i Runseryd, fullmäktig på sina egna vägnar, och tillkännagav muntligen som skriftligen med beseglat sälj - köpebref daterat den 8 augusti 1648, där ock han jämte sin person, bekänner sig hafva af fri vilja och med sin hustrus ja, såsom ock barnsens och sina mågars samtycke, upplåtit och sålt halft Runseryd i Forserums socken, sin arflinga jord, till äreborne, välbetrodde befallningsmannen Mårthen Johansson och hans kärs hustru Margaretha Jespersdotter, och där för reda betalning fångit till goda nöje tolv goda oxar, av dem ingen ringare än till 28 Daler kmt, och är därav betalt till Gudmund Svensson 9 oxar, och till hans son Anders Gudmundsson 3 oxar, och Gudmund i vängåva en 4 lods sked och ättelevat, ty hemula och tillägnar Runserud, välbetrodde Mårthen Johansson, med hus, jord, åker, äng och alla tillägo, samt qvarnfall till everderlig ägo, är tingsbunden och lagstånden, ty dömes köpet fast och gillt. Men en stund efter framkom välbetrodde Arvid Ribbings tjänare Birge Bråk och lade 3 mk på bordet, och sade sig vilja därmed vädja på sin husbondes vägnar, väborna Ribbingarna för gammal släkt och börds skull till gården, under en lagmans skärskådan.

1652

Carl i Stenseryd å Frälse, och Sven Mårthensson i Stenseryd å Krono, för hårdragning, dock utan blånad eller blodvite böte hvardera 5 mkr till 3 skiftes efter såramålsbalken. De förliktes med händers sammantagande och såta afträdande.

Jöns Arnessons hustru Sigrid, som hade en jordalott i Applakulla.

1696 Vintertinget nr.35, angående Applakulla
Den emellan Samuel och Lars i Applakulla kärande, och Jon Siggesson i Glömminge instämda tvistiga sak angående redo för kärandenas systerbarns arv efter framledne Anders i Applakulla, är dem emellan således efter nämndemannens Sven Siggessons bevittnade förlikt, som den av mönsterskrivaren välbetrodde Petter Hammarin uppsatte och nu vid rätten uppviste förlikning i bokstaven innehåller, lydande som följer. Såsom min förra salig hustrus bröder Samuel och Lars Anderssöner i Applakulla mig undertecknad låtit stämma till Rogberga ting, uppå deras systersbarns vägnar, som är mina barn nämligen Sven och Jon Jonssöner samt Åhr Jonsdotter angående det arv som dem tillfallet är efter deras morfader salig Anders Aronsson i Applakulla, som …. …. Fasta skattejorden efter köpebrevet innehåll contant 30 Daler smt, dessutom uti lösören som är kontanta penningar 6 Daler 10 1/3 öre smt, en liten kopparkittel om ?? 1b, en oxe för 9 Daler smt, en ko för 5 Daler smt, en gammal bagge, en halv liten rya, ett vackert stop, en halvsliten duk, hamptågeväv 3 ½ alnar, item var också några små husgerådssaker som efter förbemälta barns morfader med sämja syskonen emellam värderades i penningar och barnens lott inlöstes av deras morbröder med 1 Daler 4 öre smt, såsom ock något foder varav barnens andel blev 1 Daler 16 öre smt; och som jag föregående dessa kontanta penningar och persedlar till mig tagit som förmodligen är närmaste förmyndare för mina egna barn, varuppå ovannämnda Samuel och Lars Anderssöner i Applakulla av mig begära kvitto; eftersom barnen nu utlåta sig vilja hålla mig som är deras fader, god för bemälta penningar och persedlar, dem jag barnen tillställa och förnöja skall, så snart jag ser dem kunna med förstånd bruka, den sig till nytta och skola de hädanefter inte vidare kräva sina morbröder i det som här ovantill uppnämnt är och som jag i så motto med dessa mina svågrar Samuel och Lars förent och förnöjt med detta som jag dem nu alldeles kvitterar, var med ingen vidare lång process härom behöves vilket jag med egen hand här underskrivit, som skedde i Applakulla den 27 januari 1696, Jon Siggesson
Vilken som emot lag intet strävande ?? härmed bekräftat varde.