Tveta Härads dombok 1600-tal
Samma dag framträdde för tingsrätten ärlige och förståndige Erik Pedersson i Rössby, gav tillkänna muntligen som skriftligen sig hafva af fri
vilja och berådde mod med sin hustrus, barns samt broders och systers ja och samtycke, upplåtit och sålt sin arfve skattejord i Långåsa i
Barkeryds socken till välborne Jöran Nilsson-Gyllenfalk, major, som därpå tre åtskilliga sälj- och köpebref uppviste.
Det första daterat Rössby den tolfte december 1655, underskrifvit och beseglat med goda vittnen på Erik Pederssons vägnar i Rössby.
Det andra köpebrefvet, begyntes köpet anno 1637 och slöts den 20 augusti 1655, daterat Berg i Flisby socken, därmed Måns Larsson i
Berg med sin hustru Kierstin Pedersdotters ja och samtycke, säljer hennes 1/3 del i skattejorden i Långåsa, till välborne Jöran Gyllenfalk, för
reda betalning 5 ½ Riksdaler in Specie och åtta öre Smt.
Det tredje daterat Sniparp den 3 augusti 1655, därmed Brodd Pedersson, Fältväbel, säljer sin treding i skattejorden Långåsa, till välborne
Jöran Gyllenfalk, för reda betalning bekommit 5 Riksdaler in Specie, och en halv tunna god råg i vängåva. Därför afhänder bemälte säljare
sig, sin hustru, barn och arfvingar, samt systers barn Nils och Erik Esbjörnssöner, födda som ofödda, bemälte skattejord i Långåsa,
tingsbuden och lagstånden, den hemula och tillägnar välborne Jöran Nilsson-Gyllenfalk, major till Långåsa, och hans fru välborna fru Elisabeth
Rosenbjelke, bägge deras arfvingar, till everderlig ägo, med hus, jord, fiskevatten, kvarnfall och alla tillägor, i våto och torro, inga undantagna.

Samma dag tingssköttes två gårdar i Rössby och Krakebo efter underskrifvit beseglat sälj- och köpebref, daterat Granbäck den 22 oktober
1654. Därmed hustru Anna Nilsdotter i Granbäck, salig Jöran Silverstssons efterlefverska, bekänner sig hafva af fri vilja och berådde mod,
upplåtit och försålt två skattegårdar i Rössby, och ett fjärdingshemman i Krakebo uti Barkeryd socken, till sin käre broder, välborne Jöran
Nilsson-Gyllenfalk till Långåsa och Hestra, och därför bekommit reda betalning fyra och tjugo Riksdaler, och sedan inhändigat en påökning till
äreskänk tolv Riksdaler, som därpå kvittens utvisar. Därför afhänder hustru Anna Nilsdotter si, sina barn och arfvingar två gårdar, köpt skatte i
Rössby och Krakebo ett hemman, dem hemulade och tillägnade sin broder välborne Jöran Nilsson-Gyllenfalk till Långåsa och Hestra, major,
hans hustru välborna fru Elisabeth Rosenbjelke, bägge deras barn och arfvingar, till everderlig ägo.    

1680
Gästgivaren Erik Nilsson och salig magister Anders Flojeri änka Elisabeth Zachrisdotter i Barkeryd haft lägersmål, som skedde i år lite efter
20 dags tiden.

1704
Några skattejordsandelar, som hustru Margaretha Hansdotter-Dettman på sina barns vägnar, Gudmund i Bästhult, Bengt Bengtsson i Målen,
och Jacob Danielsson i Kättilstorp, på deras hustrurs vägnar försålt till Jöns Svensson i Kulebo för 137 Daler Kopparmynt.
Varandes 1/4 del med köparens egen arfvelott uppbuden 1sta gången.

1694
Skattehemmanet Esperyd, som syskonen Jon Jönsson i Rössby, Olof Jönsson i Bästhult, och Nils Nilsson i Rössby på dess hustru Karin
Jönsdotters vägnar den 25 mars 1693 försålt till dess broder och svåger Johan Jönsson, dock hans egen i en fjärding inräknas, de undfått
170 Riksdaler.
1648
Kom för rätten Bengt Jonsson i Esperyd och kärade till sin gårdsman Jon i Esperyd å skatte om bördalösen i Esperyd efter hans halvsyskon,
som jorden utur börden sålt hafver, nu framviste Jon i Esperyd däremot laga fångbref daterat 17 juli 1633, lydande på 3/4, men Bengt
Jonsson klandrar allenast på 1/4, efter han äger själv 1/4, och Bengt föregifver han var på tåg när jorden såldes, dock året efter kommit hem
av tåget och sedan alltid varit stadig hemma i landet. Nu hafver icke Bengt lagligen klandrat detta köp och tingskötning förrän i år. Ty kunde
rätten icke annorledes döma på förra dom som så länge hafver oqvalt ståndat, Jordabalken 18 capitlet i  11, men för grannsämjans skull och
god vilja och vänskap, godvillingen gifver Jon till Bengt en ko eller koarrende för ättelevat, sedan vare af honom och hans arfvingar oklandrat,
därmed de förliktes, hand togo och såta avträdde. 

1650
Samma datum tingssköttes dessa efterskrifvne  jordalotter skatte efter bref daterat 16 oktober 1639.
Därmed gives tillkänna skriftligen och ordeligen i egen person Nils Månsson i Kansjö, Lars Jonsson på sin hustrus vägnar i Mållebo, och Gyrit
Eriksdotter, och dess fullmäktige Nils på sin svärmoder Ingeborg Jonsdotter i Slätteryd, gåfvo tillkänna att de är arfvingar efter salige Erik
Eriksson i Tolsbo (Törsbo), att de göra ett varligt och fast jordaskifte med sin farbroder Nils Eriksson i Tolsbo, att brorsbarnen gifva all jord uti
Tolsbo i Barkeryds socken till bemälte Nils Eriksson och hans hustru Kierstin Michaelsdotter, och Nils Eriksson gifver sina brodersbarn, både
en arfvejordsbroderlott i Mållebo, och en köpt systerlott i Mållebo, och till mellangift var brorsdotter ett får.
Sammaledes betygar Jon Olofsson i Broddarp, att han säljer all sin arvsrätt och ättelevat till sin morbroder Nils Eriksson i Tölsbo uti Tolsbo
för 3 oxar, och för jord i Mållebo, för hans femtelott 2 oxar, ty afhänder sig Jon Olofsson och sin hustru Kierstin Andersdotter, Nils Månsson i
Kansjö sig och sin hustru Ingeborg Eriksdotter, och Lars Jonsson i Mållebo sig och sin hustru Lisbeth Eriksdotter.
Södra Mållebo sköter broderbarnen igen ifrån sig, nu bekänna dessa

Östra Härads dombok 1668
Framkom för rätten bokhållaren välbetrodde Truls Kråk på Jon Haraldssons vägnar i Lundstorp för Tveta härad klagandes till Carl i Rörstorp
om 200 st ollonsvin som han med Jon Haraldsson haver contraherat om att skaffa med böndernas consens uti Fröset ifrån Hångers socken
och Västbo härad på deras skog där att bli feta, men skall inte hava kontraktet fullgjort utan utsvält svinen att Jon Haraldsson haver måst köra
svinen av Fröshulta skog och till Unnaryds socken på åtskilliga skogar dem utsprida låta, och skall åborna i Fröset hava tagit 10 stycken svin i
ollongäld dem Jon Haraldsson inte igen bekom förrän han måst sätta nya ohtigs sölv. pant för samma ollongäld vilken ännu hos bönderna
ståndandes är. Nu berätta Jon Haraldsson att Carl i Rörstorp skall hava tagit kontraktet ifrån honom och haft sådana förord att Jon skulle strax
få det igen då skall Carl hava stuckit kontraktet hos sig. Härtill svarar Carl och framlägger ett kontrakt vilket han säger skall vara detsamma
och haver befallningsman Nils Jakobsson sitt namn därunder sätta låtit nu i rätten dubius om samma kontrakt skall vara av Nils Jakobsson
underskrivet. Efter Jon Haraldsson icke erkänner samma kontrakt vara det samma som de först sinsemellan upprättade när svinen emottogs.
Kan för den skull icke rätten denna gången ej annat resolvera utan Nils Jakobsson skall till nästa ting citeras att avlägga sin ed att det är
samma kontrakt som dem emellan först upprättat var och med Nils Jakobssons egen hand såsom vittne därtill underskrivet och verifierat.  De
insinuerade attester, inlagor och kontrakter förvaras uti häradskistan tills vidare rättens utslag på nästa ting.
Samma dag kom för rätten Jon Haraldsson ifrån Tveta härad klagande som på nästförledna ting till Carl i Rörstorp angående ett kontrakt
som Carl med honom ingått haver för åborna i Fröset, vilket kontrakt Jon Haraldsson säger sig inte hava njutit tillgodo. Efter Carl med
prakticher tog kontraktet ifrån honom och det förändrat som i förra rannsakningen finnes vara annoterat vidlyftigare. Först framkom Per
Svensson i Fröset tillstår sig hava samtyckt till kontraktet med alla de andra hans grannar att inga fler svin skall intagas på Frösets skog mer
än Jon Haraldssons vilket kontrakt han hållit haver. Sedan framkom Jon i Fröset bekänner detsamma som Per Svensson attesterat haver och
inga fler svin intaget mer än Jon Haraldssons. Därnäst framkom Olof i Lunden säger sig icka hava varit tillstädes när kontraktet gjordes utan
enär svinen emottogs, som var 200 stycken han tillstädes med dess andra grannar och samtyckte till kontraktet det han och hållit haver,
detsamma vittnar Jon på Lunden ord från ord hans gårdsman bekänt haver. Dito framkallades Jon Gudmundsson i Fröset erkänner
kontraktet som på deras vägnar gjort var av Carl i Rörstorp med Jon Haraldsson att ingen skulle för sina svin behålla skogen men likväl haver
han däremot intaget 10 st de andra hans grannar oveterligt. Knut i Hölegården bekänner sig hava samtyckt till kontraktet vilket han uti ingen
måtto överträtt haver. Jöns i Fröset erkänner ock kontraktet vara gjort med alla jordägarnas samtycke i Fröset det han ock hållit haver. Sedan
kom för rätten Jon Ingardsson och bekänner sig hava varit tillstädes när kontraktet gjordes och det samtyckt såsom ock varit tillstädes när
svinen intos av skogsägarna på skogen med de förord att inga svin skola intagas mer än Jon Haraldssons. Sedan framkom Anders
Raffuelsson i Sörgården i Fröset säger sig inget kontrakt hava hört ej heller varit tillstädes när svinen emottogs varför han intog 32 st och Jon
Haraldsson och bevittnar, ty bliver han för kontraktets brytande frierkänd Måns Larsson i Fröset säger sig intet hava hört kontraktet när det
gjordes men likväl varit tillstädes när svinen emottogs och då erkänt det som hans grannar gjort hava men sedermera haver han med sin
granne Jöns Bengtsson tagit ifrån Vedbo 80 st och uti Skillingaryd 19 st det de icke neka kunna. Sedan inlade Jon Haraldsson en attest ifrån
kyrkoherden uti Unnaryd dat den 27 juni 1667 hur uti kyrkoherden sannfärdiga attester att svinen som Jon Haraldsson lät köra ifrån Fröstets
skog voro alldeles utsvälta när de i hans församling kommo, det samma vittnar kyrkans sexmän uti Unnaryds R.

Östbo härads dombok fortsättning angående Jon Haraldsson.
Uti den tvistiga sak emellan Jon Haraldsson i Lunstorp ifrån Tveta härad klagande och Carl i Rörstorp med samtliga bönder i Fröset å andra
sidan svaranden angående ett kontrakt som de upprättat hava om en ollonskog följde denna nedriga rätts dom och sentens: Alldenstund
bönderna uti Fröset voro tillstädes när Jon Haraldssons svin kördes på skogen och utlovade inga fler svin intaga mer än som Jon
Haraldssons. Efter sålunda slutet och kontrakterat var av Carl i Rörstorp skulle de vara förpliktigade som mer svin hava intagit och inte hållit
kontraktet betala och vedergälla dem som kontraktet hållit hava sin ollongäld som efter propotion dem kan tillfalla av bemälte Jon
Haraldssons 200 st svin och Jon Haraldsson tage sin pant igen som de hos sig hava. Efter han ej fått kontraktet till godo utan måste köra
samma svin på andra skogar och lägga för dem på nytt igen men vad det vidkommer att Carl I Rörstorp med practiker tog kontraktet ifrån Jon
Haraldsson där med görande sig suspekt att hava förbytt det första och rätta kontraktet och för den orsakens skull bringat Jon Haraldsson i
rättegångsprocesser och omkostnad är därom rättens dom att Carl giver honom uti ett för allt 20 Daler Smt.

Tveta härads dombok 1655
Framkom för rätten Anders Jonsson i Lunstorp å skatte, ogift, som bekänner sig lägrat hava Lisbet Esbjörnsdotter ogift tjänstepiga barn
framavlat, som hon går väntande med. Lisbet är född i äkta säng. Bägge bekänna, intet äktenskap var lovat. Thy böte Anders Jonsson för
möskändning 40 mkr till 3 skiftes. Anders fader Jon Haraldsson i Lunstorp löftesman för sakören. Jon lovar Lisbet till barnfödan 1 tunna råg
och ett vadmalsskört.

1655, Påvel Haraldsson, länsman avsäger sig all bördsrätt i Långåsa

1667, Påvel Haraldssons svåger och gårdsbo är korporalen Eric Nilsson

1669
Angående ägogränsen mellan Svenstorp och Holmen i Barkeryd.
Vittnen: Per i Sjöafall, Påvel i Spånarp, Mattes i Spånarp, Olof i Ryssby, Jon i Topperyd.
Ett fastebrev framvistes från 1659 innehållande att Nils i Hageryd och Nils i Drömminge haver sålt Mattes Bengtsson sin gård uti Haurida och
en till gård i Holmen Barkeryd.

1694
Lars Bengtsson, Sigrid Bengtsdotter, Botil Jonsdotter, Karin Olofsdotter samtBengt Jonssons jordalotter i Esperyds skattegård försålda till
deras broder och släkting Håkan Bengtsson. Uppbud efter köpebrev 1 mars 1693 1:a gången.

1696
Skattejord i Kulebo gård som Johan Jönsson köpt av Jon Håkansson i Kulebo. Efter Köpebrev den 24 februari 1696 uppbud 1:a gången.

1698
Vid ägosyn mellan Mossvik och Rössby vittnar Sven Håkansson i Källeryd emot 80 år född i Rössby, hans fader Håkan Svensson i Rössby,
givit till gamle Per Månsson som suttit inhyses i Rössby.

1699
Beviljades guldsmedsgesällen Sven Kruus bördsbrev av kyrkoherden Johan Barck av nämnden bevittnad. Född i Barkeryd prästgård av äkta
säng, fader Sven Nilsson, moder Britta Johansdotter, salig kyrkoherden Johans dotter i Barkeryd.

Tveta härad 1671
Samma dag kom för rättenkommisarie Mårten Johanssons expressbrev och tillstånd innehållande att han opasslig är och icke kan för denna
gången efter utgången citation comerera och svara välborne kaptenen Anders Oxehuvud angående ägotvisten mellan Gissarp och Målen och
såom han sig föregiver sjuklig alltså bliver han för denna gången exlateferad och tvisten uppsattes för denna gången till nästa ting. Fullmäktig
exigerar att Mårten Johansson inte är sjuk utan rätteligen sig abenterar och utehåller varför citeras till nästa ting.




1671
Beviljades Erland Månsson, Sven Joensson, Karin Månsdotter, Elin Persdotter och Olof Mårtensson i Nässjö södergård fastebrev uppå
förbemälta Nässjö en hel gård, som de av Välbetrodde Mårten Johansson inlöst och köpt haver för 148 Daler 4 öre haver varit tings- och
lagståndet som Sveriges lag befaller osv.

1671
Kom för rätten herr Gabriel Hultenius befullmäktig uppå kaptenen välborne Anders Oxehuvuds vägnar sig besvärandes över kommisarie
välbetrodde  Mårten Johansson att han tillfogar välborne kaptenen stort intrång uppå hans skogsägor i det han överträder de rätta råmärken
och kälder emellan Gissarp och Målen bägge hemman uti Nässjö belägna görandes åverkan och våld uppå tvenne hopafällor av åborna i
Målen vilka skiljemärken skulle bestå uti ovanskrivna märken och kälder. 1) Uti Foglamosse kälder 2) Raka linjen uti Simons fälla varest
ligger en kälder. 3) Raka linjen uti Ekekärr efter hävden, beropande sig uppå vite. 4) Uppå Saffred i Dolstorp, emot vilken kommisarien
expercierar att han annorlunda nu talar än såsom ham talte på synen. Beropades Anders Mattsson i Isåsa samt honom exepirera som att han
är hans avundsman för att han en gång hade fört honom för rätten för åverkan. Framkallades Håkan Mattsson en man om 35 år, vilken efter
avlagd ed vittnade om ovannämnda ägotvist. Således att hans salige fader haver en gång varit uti skördehjälp på Simons fälla, då haver han
sagt att där låg uppå Simons fälla en kälder och den skulle skilja Gissarps och Målens ägor. Framkallades Olof i Skallarp vilken efter avlagd
ed vittnade att hans svärfader Lars i Skallarp hade en fälla utmed Målahults ägo och den hade han med lov och minne av Hans i Målen.
Framkallades Jöns i Disedal en man om 58 år, vilken efter avlagd ed vittnade och bekände att den tid han tjänte Jon i Hultarp högg hans
farbroder förbemälte Jon en fälla som nu ligger på Tungstaplatsen och rågen fördes till Målen. Påberopades Per Andersson i Göstorp en
man om 60 år. Emot denne exeperar fullmäktigen i det han är bondens broder i Målen som denne dragit haver låtit komma tillväga. Denne
Per Ambjörnsson  haver bott i Gissarp förr än hans broder kom till Målen, kan alltså tillåtas vittna. Varför bekänner att han var uppå Simons
fälla uti skördehjälp. Då frågade korporalen Carl Pedersson uti Källängs torp Simon vad de kälderna betydde, då svarade Simon de skiljer
Målen och Gissarp åt, då sade korporalen då tager de i Målen rågen från dig. Då svarade Simon jag haver lov av Målens åbor att hugga här
fälla.

Tveta härad 1657
Samma dag kom för rätten välaktade Lars Pedersson Korp uti Rogberga fullmäktig gjord av Andrea Flojero uti Barkeryd att giva tillkänna så
ock för rätta utföra en oförmodelig tvist och oenighet som var uppstigen emellan herr Anders laggifta hustru Elisabeth Zachrisdotter och
honom förmedelst heideridaren välaktade Oluf Nilsson-Ens otuktiga och förargliga umgänge, som han med henne på hemresa från
Stockholm, både till lands och vatten, så väl hemligen som uppenbarligen i gott folks närvaro och åsyn honom herr Anders till största förtret
och förakt, dem bägge till blygd och nesa otillbörligen hållit haver och så vida därmed fortfarit att dem emellan städs intet annat haver varit
förhänder än kyssande, klappande, famntagande och knäsovande vilket trovärdiga vittnen sanningen till styrko för honom skola hava berättat.
Och sedan däruppå sina trovärdiga attester meddelat dem de ock med ed bekräfta vilja om så påfodrat bliver, som de ock i bokstaven
innehålla, och härunder finnes specificerade. Skepparen Måns Svenssons attest uti Norrköping nr 1. Jämte en annor ärlige Hans Peder
Knutsson benämnd uti vilken underskrivne herr Anders punkter och frågor på sitt samvete och rättvisan till styrko bekänner sig själva
sannfärdiga, och dem förmant med ett sådant otillbörligt förehavande avstå det de in till midnattstid hava haft för handa. Så han för dem ingen
ro kunde bekomma, men med sin förmaning intet uträttat.
Herr Anders frågor till skepparen äro dessa. Om icke Oluf Nilsson ……. Vaxholm uti en hamn låg uti hans hustrus knä och lät sig av henne
löskas. 2) Om icke herr Anders strax efter den dagen beklagade att hans hustrus hjärta voro ifrån honom frånvänt. 3) Skepparen icke veteligt
voro att de många nätter på rad hava suttit uti kajutan in till midnattstid och varit förmanade att de med sådant skulle avstå. 4) Om skepparen
såväl som hustru karin icke från den tiden han denna sin klagan angav deras löffleri sett hava. 5) Om skepparen icke haver givit honom herr
Anders sådant tillkänna uti Västervik då han dem strax in puncto tilltalte. 6) Då heideridaren icke på sådan beskyllning vittne fodrade då jag
mig på de personer beropade där skepparen sedan honom utur munnen övertygade uti allt folks närvaro på skutan. 7) Om hustru Karin icke
varnade herr Anders uti Bråviken att heideridaren icke varder avrymmandes med hans hustru. Om denna punkt bekänner skepparen ingen
kunskap hava, men de övriga äro honom alla kunniga och uti sig sannfärdiga. Uppå denna beklagan inlägger ock förbenämnde Lars
Pedersson-Korp tvenne redliga mäns attest uti Säby socken boendes underskrivna av kyrkoherden herr Olof Marelander . Så och av
komministern därsammanstädes vällärde herr Håkan Rylander nämligen Håkan Hindriksson uti Fröafall och Bengt Nilsson skomakare
Gransbo vilka sannfärdligen vittnar och betygar att den tid vördig och vällärde herr Anders Flojerus var hos sin svåger vällärde herr Håkan
Rylander uti Säby uti sin nederresa till Barkeryd sågo de henne ifrån Stockholm följaktig heiderridaren välaktade Oluf Nilsson vilken famntog
och kysste herr Anders hustru litet förrän de avreste det samma ock några andra annor rum och ställe detta till att betyga när därpå fordras.
Item inlade tre gode mäns vittnesskrift på en redelig dannekvinnas ord nämligen herr Elias Hvals uti Linderås och Jöns Torsson ibidem samt
Peder Knutsson uti Sjöafall vilka haver hört hustru Karin uti Tärnäs som var med herr Anders och heideridaren på skutan ifrån Stockholm
berätta att han heideridaren ingen försyn hade uti alla mäns åsyn kyssa, klappa, löffla och famntaga herr Anders hustru och bekänner herr
Anders punkter och frågor till skepparen Måns Svensson uti Norrköping vara uti sig själva alla sannfärdiga och vissa, berättar och Lars
Pedersson (vilket och finnes bevisligt) att hustru Elisabeth herr Anders hustru haver om en söndagsmorgon herr Anders ovetande, medan han
var uti kyrkan, alla sina kläder utur en kista tagit och lagt istället en stor stock och en sten och på stocken klätt en sammetsplyschjacka med
guldknappar uti, den herr Anders henne givit haver till hederströja och om natten efter lupi bort till en skogvaktaregård Kyndholmen benämnd
dit hon tillförne hade ärnat sina kläder först skicka. Haver och förbemälte Oluf Nilsson henne skänkt och givit piskkam och en kniv. På piskan
fanns heidridarens och hennes namn skrivet. På hennes vänstra tumme 1 finger fanns heideridarens namn åsatt det som med samma kniv
som han henne givit haver utsrukit haver. Välaktade Törris Larsson uti Jönköping, Oluf Nilssons fullmäktige begär att honom måtte meddelas
av innelagda vidimerade kopior dem vederparten honom måtte tillställa item begär att vittnen som de sig uppå beropa, måtte framställas till
nästa ting, vilket och blev av rätten efterlåtet och slutet.
Omsidor kommo förbemälta fullmäktige med själva principalerna tillika med prosten vördige och höglärde herr Lars uti Jönköping och för
rätten angåvo det de med varandra härutöver voro förlikta och förenade. Hustru Elisabeth uti hela rättens och flera gode mäns närvaro lovar
och tillsäger sin käre man all trohet lydnad och äktenskaplig plikt som en ärlig äkta hustru ägnar och bör. Och ifall det hon annorledes gör, och
denna förlikning avbryter skall detta hennes förfarande och motvillighet stå öppen den med rätta att utföra och sedan därför plikta. Herr
Anders lovar och tillsäger sig mot henne så förhålla som en ärlig äkta man ägnar och bör, och därför sig härefter fromt och sedligt förhålla,
henne detta sitt försonande förskjuta eller bryta. Herr Anders och välaktade Oluf Nilsson sig emellan således förlikta att ingendera parten den
andre eller de hans detta skulle utverka, tillvita eller slika injurier för förekasta och vilken härutinnan finnes brottslig och härmed bliver
beslagen skall uti rätten böta 40 Daler Smt, och saken sedan stå öppen för rätta att agera och efter dess beskaffenhet den brottslige utan all
förskoning tillbörligen bliva straffad.

Tveta härads dombok 1600-tal
Samma dag framträdde för tingsrätten ärlige och förståndige Erik Pedersson i Rössby gav tillkänna munteligen som skrifteligen sig hava av
fri vilja och berådde mod med sin hustrus, barns samt broders och systers ja och samtycke upplåtit och sålt sin arva skattejord i Långåsa i
Barkeryds socken till välborne Jöran Nilsson-Gyllenfalk, major, som därpå tre åtskilliga sälj- och köpebrev uppviste. Det första daterat Rössby
den tolfte december 1655 underskrivet och beseglat med goda vittnen på Erik Pederssons vägnar i Rössby. Det andra köpebrevet begyntes
köpet anno 1637 och slöts den 20 augusti 1655 daterat Berg i Flisby socken därmed Måns Larsson i Berg med sin hustrus Kirstin
Pedersdotters ja och samtycke säljer hennes 1/3 i skattejorden i Långåsa till välborne Jöran Gyllenfalk för reda betalning 5 ½ riksd. In Specie
och åtta öre smt.
Det tredje daterat Sniparp den 7 augusti 1655 därmed Brodd Pedersson, fältväbel, säljer sin treding i skattejorden Långåsa till välborne
Jöran Gyllenfalk för reda betalning bekommit 5 riksd. In Specie och en halv tunna god råg i vängåva. Därför avhänder bemälte säljare sig, sin
hustru, barn och arvingar samt systers barn Nils och Erik Esbjörnssöner, födda som ofödda bemälta skattejord i Långåsa tingsbuden och
lagstånden den hemula och tillägnar välborne Jöran Nilsson-Gyllenfalk major till Långåsa och hans fru välborna Fru Elisabeth Rosenbjelke
bägge deras arvingar till everdelig ägo med hus, jord, fiskevatten, kvarnfall och alla tillägor i våto och torro, inga undantagna.

Samma dag tingsköttes två gårdar i Rössby och Krakebo 14 efter underskrivet beseglat sälj- och köpebrev daterat Granbäck den 22 oktober
1654. Därmed hustru Anna Nilsadotter i i Granbäck salig Jöran Silvesterssons efterleverska bekänner sig hava av fri vilja och berådde mod
upplåtet och försålt två  skattegårdar i Rössby och ett fjärdingshemman i Krakebo uti Barkeryds socken till sin käre broder välborne Jöran
Nilsson-Gyllenfalk till Långåsa och Hestra och därför bekommit reda betalning fyra och tjugo riksdaler. Noch sedan inhändigat en påökning till
äreskänk tolv riksdaler, som därpå kvittens utvisar. Därför avhändar hustru Anna Nilsadotter sig, sina barn och arvingar två gårdar köpt skatte
i Rössby och Krakebo ett hemman, dem hemulade och tillägnade sin broder välborne Jöran Nilsson-Gyllenfalk till Långåsa och Hestra, major,
hans hustru välborna Fru Elisabeth Rosenbjelke bägge deras barn och arvingar till everdelig ägo.

1651 säljer Håkan och Daniel Jönssöner och Karin och Kierstin Jönsdöttrar i Djursäng sina arvelotter efter sin moder Ingeborg Nilsdotter uti
Rödja gård i Barkeryd socken till sin morbroder Staffan Nilsson i Rödja och hans hustru Brita Pedersdotter. Sammanledes bekänner Håkan
Andersson i ???storp att han säljer en systerlott till sin morbroder Staffan Nilsson med sina syskon nämligen Nils, Peder, Ambjörn
Anderssöner, Karin och Kierstin Andersdöttrar som de ärvt efter sin moder Inger Nilsdotter. Staffan har själv ärvt 1/6 och bliver således ägare
till 1/3 i Rödja.
1655, angående arv. Framträdde för tingsrätten Lars Arvidsson i Rödia av Torpa socken och tilltalade sina fränder Staffan, Håkan och Jöns i
Rödja i Barkeryds socken om arvsrätt i löst och fast efter sin fader Arvid Pedersson i Sörgården i Nässjö och efter hans död bröstarvinge
efter sin farmoder Karin Staffansdotter i Nässjö. Om lösörearv som Lars tillkom haver Staffan somt med vittnen levererat från sig till Lars
moder Karin och något haver han ännu behållit. Noch gives tillkänna, Rödja skattegård blev arvfallen till dessa syskon Lars, Nils och Olof
Staffanssöner och en syster Karin Staffansdotter och skulle löpa på Karin Larsas moder en sjundedel i arvslott.

I Esperyd är Britta Jonsdotter, Anders Jonsson och Jöns Jonsson syskon. Nämndemannen Michael Persson är deras kusin.

1653
Samma dag tingsköttes en fjärding av Gransäng i Barkeryd socken efter underskrivne visade kontraktsbrev. Det första daterat Jönköping
den 22 maj 1653 därmed Lars Svensson i Jönköping skomakare av fri vilja och berådde mod på sina och sina syskons vägnar uppdraga
och sälja sin arvelott i Gransäng som de ärft efter sin salig moder till Måns Månsson i Esperyd och hans hustru Åhra Sonesdotter ett .. värde
till goda nöje.
Det andra sälj- och köpebrev daterat Esperyd den 27 maj 1653 varmed Kierstin Andersdotter i Gransäng säljer sin jordalott i Gransäng som
hon ärvt efter sin salig moder till Måns Månsson och hans hustru sin systerdotter Åhra Sonesdotter och därför bekommit reda betalning en
oxes värde till goda nöje.
Men det tredje brevet daterat Gransäng den 4 september 1655 varmed Gudmund Sonesson i Gransäng bekänner sig hava av fri vilja med
sin hustru Karin Jönsdotters ja och samtycke upplåtit och sålt sin egen arvelott i Gransäng en halv systerlott till sin svåger Måns Månsson och
hans hustru sin syster Åhra Sonesdotter för reda betalning en halv oxe eller 4 riksdaler och hon Åhra själv ärft en halv oxe eller 4 riksdaler
därför avhända bemälte säljare sig och sina arvingar berörda arvajordalott i Gransäng, som är ¼ i hela gården tingsbuden och lagstånden,
den hemula och tillägnar Måns Månsson och hans hustru Åhra Sonesdotter bägge deras barn och arvingar till everdelig ägo.

Samma dag tingskötte Ingrid Andersdotter i Kanarp med vittnat kontraktsbrev daterat Rogberga den 8 juni 1653 varmed hustru Ingred
bekänner sig för trångmåls skull sälja en halv skattegård Kanarp till sin son Måns Carlsson i Kramsäng och hans hustru Ingeborg för reda
betalning till goda nöje sexton riksdaler vilken halv gård skatte i Kanarp hon efter sin salig fader Anders Håkansson i Kanarp till hemgift
förärat var. Sammaledes Måns Carlsson i Kramsäng bekänner muntligen som skriftligen med vittnen daterat Kramsäng den 11 mars 1654
med sin hustru Ingeborgs ja och samtycke av fri vilja upplåtit och sålt halva skattegården i Kanarp till sin måg Nils Eriksson och hans hustru
sin dotter Kierstin Månsdotter bägge deras barn och arvingar everdeliga.

Tveta härads dombok 1639
Säljer Ingeborg Torstensdotter sin arvejord i Alarp till Mårten Johansson och hans hustru Margaretha.

Tveta härads dombok 1668
Sedan uppsteg Pål Haraldsson fullmäktig för sin broder Jon i Lundstorp.
1668
Botel Jonsdotter i Esperyd i rykte för Olof i Fagertofta gift man.
1671
Jon Haraldsson fått häradsbevis uppå Lundstorp att det var fast nederruttet den tid då han gården köpte och där inflyttade.


?????
Anders Nilsson med sin hustru Karin Håkansdotter hava sålt till sin svåger Jacob Andersson i Axlarp och hans hustru Kierstin Håkansdotter
bemälta sin hustrus 5 mkr smörränta i skattehemmanet Boarp i Barkeryds socken som Sven brukar för 16 mkr smt.
1680
Gästgivaren Erik Nilsson och salig magister Anders Flogeri (Flojeri) änka Elisabeth Zachrisdotter i Barkeryd haft lägersmål som skedde i år
litet efter 20 dagstiden.
1694
1/4 i Rya skattegård i Barkeryds socken som Karin Eriksdotter i Sniparp, Jon Håkansson i Kulebo och Håkan Staffansson i Barkeryd försålt
till Sven Andersson i Sniparp efter köpebrev den 24 juni 1694.
1701
1/3 av skattehemmanet Rya i Barkeryd som Jöns i Wimnarp köpt av Per Håkansson och Per Svensson i Rya för 320 Daler kopparmynt.
1704
Några skattejordsandelar som hustru  Margaretha Hansdotter-Dettman på sina barn vägnar, Gudmund i Bästhult, Bengt Bengtsson i Målen
och Jacob Danielsson i Kättilstorp på deras hustrurs vägnar försålt till Jöns Svensson i Kulebo för 137 Daler kopparmynt. Varandes 1/4 med
köparens egen arvelott uppbuden 1sta gången.
1704
1/4 i skattehemmanet Hunseberg som Israel Andersson i Refsnäs den 24 maj sistliden försålt till Jon Jönsson i Rössby för 43 Daler 10 ½ sk
smt.
1704
Skattehemmanet Vallstorp som Anders Jönsson i Vallstorp, Ingrid och Elisabeth Larsdöttrar, Jon Bengtsson i Brittebo, Lars Persson i
Långåsa den 9 november sistliden försålt till Jöns Bengtsson i Rya för 256 Daler kopparmynt uppbudes 1sta gången.

Tveta härads dombok 1684
26, 27 och 28 juni vittnar hustru Kierstin Månsdotter, som rustar och äger skatterätten i Ryssby Övergård.

1685
Anders Gudmundsson i Mållebo några och 60 år, kommer från Nässjö. Hans svärmoder Ingeborg Torstensdotter i Kulebo sålde Stuntamålen
till överstelöjtnant Dagsberg 1649. Köpt av pfaltzgreve Johan Casimir 7 juli 1632. En vid namn Anders bodde i Rya, sålde både Rya och
Stuntamålen till länsman Håkan Torsensson i Kulebo.

1694
Skattehemmanet i Esperyd som syskonen Jon Jönsson i Rössby, Olof Jönsson i Bästhult och Nils Nilsson i Rössby på dess hustru Karin
Jönsdotters vägnar den 25 mars 1693 försålt till dess broder och svåger Johan Jönsson, dock hans egen i en fjärding inräknas, de undfått
170 riksd.

1698
Ryssby Uppegård som Nils Nilsson ibm. den 11 maj 1697 sig tillhandlat av Gudmund Jonsson i Kulebo, Per och Erik Nilssöner - Anders
Arvidsson, Sven och Israel Månssöner för 330 Daler smt.

1701
Skatte Kramsäng till Jöns Carlsson ibm.

1702
1/3 av skattehemmanet Rya i Barkeryd tingsköttes till Jöns Jonsson i Wimnarp 17/6-1701.

1704
1/3 i Vallstorp som Anders Jonsson i Vallstorp, Ingrid och Elisabeth Larsdöttrar, Jon Bengtsson i Brittebo och Lars Persson i Långåsa torp
och Anders Svensson i Långåsa försålt till Jöns Persson i Rya, avliden sistliden november, tillsammans med hans egen lott tingsköttes för
köparens änka och arvingar.

1705 23/4 och 3/10-1711
För Matthes Håkansson i Spånarp av dess ägandes jordlott i vederbörlig ordning införd i protokollet.

1708
Instämd sak emellan Måns Svensson i Vallstorp och änkan Märit Svensdotter ibm.

1709
½ skatte Vallstorp som änkehustru Märit Svensdotter och dess fader Sven Andersson 31 maj försålt till Johan Jönsson i Esperyd.

1709
Måns Svensson i Vallstorp och dess måg gästgivaren Johan Jönsson i Esperyd tilltalar Jöns Andersson i Foglarp och Jöns Andersson i
Romparp såsom förmyndare för avlidne Håkan Anderssons barn i Sjöryd.

1709
Jöns Andersson i Foglarp efter lagmansrättens förlikningsdom i Ekesjö den 21 augusti sistliden återtager de 50 Daler som han efter denna
tingsrättens dom den 20/10-1708 till någon skattejords inlösen i Foglarp donerat.

1709
Håkan Persson i Mållebo kärande genom sin måg Sven Månsson i Vallstorp och Jöns Andersson i Kynholmen svarande angående
skuldfodran.

Tveta härads dombok 1622
Anders Jonsson i Rya, Anna Jonsdotter i Esperyd, Arvid Torsson i Rya och Ramborg Jonsdotter i Esperyd är släkt.
Kom för rätta Per i Äng och Nils i Hulu fullmäktiga på Måns vägnar i Tryggarp och tingskötte från honom och hans efterkommande arvingar
1/4 i Mållebo och hemlade honom in under Bengt Jonsson och hans hustru och bägge deras arvingar för 6 oxar 6 Daler smt till everdelig ägo,
är samma gård lagbunden, natt och år som lag förmäler.


1639
Gudmund i Runseryd fullmäktig på sina barns vägnar, nämligen Anders i Ingarp, Ingrid i Tryggarp, Karin i Runseryd, Kierstin ibm., Gunnil i
Renstorp gav till förnimma att desamma sälja välaktade Mårten Johansson all sin jord och börd i Lunstorp uti Barkeryd  en halv skattegård
lagbunden och lagst